En tanke som ofta slår mig
(ja även litet blåslagen)
är vad är meningen med livet.

Hur kan den aningslösa Big Bang,
aningen mindre pretentiös än Big Ben,
ha lett fram till något som kallas liv?

Atomer som slumpmässigt krockar,
litet som radiobilarna på Grönan,
kan smälla högt, förstås.

Men ändå så undrar man vilken naturlag det är,
som styr krockarna så slumpmässigt,
att två enzymer i lerpölen förenas till amöba.

Och ta mig tusan om inte intelligent design
ligger och lurar i vassen,
för den enda som kan kombinera intelligens, estetik
och ren rå elakhet,
det är ta mig fan nån skruvad, överbeläst forskare
med tillgång till solsystemets största laboratorium
- Jorden.