Hur ser det ut i hjärnan på ett geni? Är där ett väloljat maskineri? Eller en väldisponerad monografi? Vindlingar många och täta som en rik väv, labyrintiska gångar, speglar, källsprång, dunkla lundar? Eller raka boulevarder trafikerade av en tät flod av tankar, snabba och blanka? Är där stilla och klart, som en höstdag där minsta kvist som bryts kan höras? Eller som en myllrande symfoni av toner, klanger, sånger?