Jag kräks på blomster, hjärtan, lust

och all er romantik och metaforer.

Jag spottar på er kärlekstrust

som ni skiter fram i myspyskorridorer.

Ty världen ruttnar medan ni

förgyller alla meningslösa prylar,

med sockersliskig hysteri

när Kerberos vid Hades står och ylar.

Jag pissar på er sommarvals

och drömmer att ni alla var en enda

person - där runt er bleka hals

mina händer er till Sodom kunde sända.