Morgonstjärnan

 

 

 

morgonstjärnan  

stigande  
ljus 

ovan inre horisonten
obruten bana

ett obrutet vi
har lämnat – glömskans hud 

övergiven

och ingen sång skönare 

 

 

 

 

@kajan

 

Fri vers (Fri form) av Kajan
Läst 155 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2026-10-02 12:30

Skriv ut
Spara som PDF

Ninananonia Underbar. Är så glad att jag får läsa dina dikter ... 2026-10-28

Susen Vackert, bildskapande och stort innehåll med få rader 2026-10-05

Annamaya En fin text med fin rytm och bild. Tycker om hur du jobbar med obruten och obrutet....det får mig att börja tänka. Något har varit sammanhållet och fortsätter....kanske....att vara det. Så tänker jag. glömskans hud är en svår metafor....men allt i en sådan här drömska text behöver inte vara lätt. Då får läsaren tänka själv. 2026-10-05

Elinor Sörensson Så vackert. Jag njuter av varje ord. Morgonstjärnan. En ny dag, gårdagen är förbi. Vad den än förde med sig, så börjar tiden om. 2026-10-03

sphinx mina tankar gåt till gunnar björling och hans uppbrutna språk. ditt språk är mer helt. det är fragment man får sätta samman själv och jag gillar det. 2026-10-03

Margit Grell Intressanta rader. Särskilt: "ovan inre horisonten obruten bana". Morgonstjärnan är sin egen../har sin egen plats. 2026-10-02

Sparvögat Så vackert morgonstjärnan vilar ~ och sprider så sitt hopp… Underbar är sista raden: ” och ingen sång skönare ” 2026-10-02

Pys-ankan Bättre än resten som lagts ut på sidan 2026-10-02

Emanuel Sigridsson Intressant hur Du beskriver mörkret och så funderar jag över såvida Maria Strömme har något med texten att göra: ett obrutet vi har lämnat – glömskans hud övergiven 2026-10-02

Ulf Carlsson Hoppfullt innehåll som associerar till Uppenbarelseboken 22: 1-5: "Jag är den klara morgonstjärnan". Texten har rensats på oväsentligheter i meningsbyggnaden och koncentrerar ordval och syntax till ljusets framtid. Efter tankstrecket dock en aning skugga, beroende på läsningens betoning. Kanske skulle ett "men" passa bättre i sista raden? 2026-10-02