Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om min film idé blir en riktig film kommer det som jag tjänar att gå till en stiftelse eller fond som ska bära min pappas namn och utdelningen ska gå att söka för alla inom min familj. (familjetragedi) kanske det är.


Det blir ingen fritidsby

Det är år 2034 och jag sitter på vinden och läser, min
tid är för länge sedan över men här i framtiden finns
allt kvar att läsa om, det är dammigt, gammalt och i
ljusstrimman från det igensatta fönstret lyser månen.


"En man som tycker att det behövs lite spänning i livet
utger sig för att vara en ledare för en organisation som
han inte är med i, han går igång på det och kvinnan i
hans närhet låter han bli måltavlan för han gömmer
sig bakom henne hela tiden, ser hur andra börjar att
jaga henne, de som kidnappar kvinnan tror i sin tur
att hon är den riktiga Ledarens kvinna, kidnapparna
har således tagit fel kvinna, hon provoceras att skriva
offentligt om sitt liv som de ska ha till filmen för att få
både belöningen och film intäkterna sen när de löst
det omtalade mordet som de skyller samma kvinna
som de kidnappat på börjar intrigerna komma i ljuset.
Den kidnappade kvinnan ber till Gud att alla som är
beskrivna i det hon skriver förlåter henne men hon
hade inget val för så länge någon kunde känna igen
sig i texter ju tryggare kände hon sig och hoppet om
en fritagning av henne höll modet uppe, ändra lagen
snälla, tänkte hon för sig själv, varje dag såg hon ut
genom fönstret och hoppades på att polisen skulle
komma till henne men de gick alltid en trappa upp."

"Ändra Lagen så att offer får lov att berätta ut i samhället
utan att de sedan också måste tystas i rättslig bedömning"

Den riktiga Ledarens kvinna tror nu att den kidnappade
skriver på en film om henne och nu är också dessa efter
henne och mannen som utgav sig för att vara Ledaren, ja
han har gått och gömt sig, tycker att kvinnan får ta hand
om sitt liv själv, ser han inte vad han gjort mot henne?

Minns han inte hur han hållit på och vad han startat upp?

Mitt mål det som alla bör arbeta efter är att tillrätta lägga
så att så få som möjligt hamnar inom rättsväsendet och i
detta ligger ett avtal mellan mig och

(Ljudet av ett skott)

Nu skjuter någon igen!

Nej, det är från hennes tv.

Förstå att alla kan hamna i ett läge av overklighet.

Organisationen försöker frälsa kidnapparna
men vad säger Polisen, är det här ett bra sätt
att ställa tillrätta det som

(De pratar om, de vet att de gjort ett misstag)

Den kidnappade kvinnans texter och allt de tagit
genom att koppla sig till hennes dator och skrivare
allt det som de använder då de tror att allt är från
organisationen och ska göra dem rika, listan sen?

Nej, något har gått fel

mycket fel

vet polisen om det

sen när allt är över

och alla kan läsa om min familj

vem bär då ansvaret

vården? Polisen? Socialtjänsten? Kidnapparna?

Jag själv min familj

vad gör jag nu av detta trauma liv?

"Varför tystas vi med alla våra frågor kvar i kroppen?"

Varför tvingas vi i medicin som hindrar oss att minnas?

Lagen behöver ändras så vi, vittnen kan berätta för Er.

Kanske gjorde någon något som blivit fel
som drivit alla till något som också är det

Hur tar man sig ur detta?

Om ingen får berätta för någon är läget låst.

För alltid

"Se den som blivit kidnappad och oskyldigt anklagad
som provoceras att berätta offentligt om allt som hänt
är den kvinnan inget brottsoffer är hon bara så skyldig
för att det finns gruppering, människor som säger det?"

(Här ser vi kvinnan föras ut och avrättas)

Alla på gården jublar och de är så glada för nu är de rika.




Övriga genrer (Drama/Dialog) av Catherine Brandt VIP
Läst 97 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2022-03-15 20:12



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Catherine Brandt
Catherine Brandt VIP