Tårar som fryser till is. Isen bränner i nosen.

Ulvar som ylar mot en månlös himmel, tassar i den nyfallna snön för att hitta sina långt försvunna släktingar.

När natten faller finns inget som lyser upp tassavtrycken, inget spår att följa, istället täcks världen av en bottenlös skugga.

Inte ens stadens lyktor kan tända spåret för hunden att följa då den hör sina släktingar kalla.