Sommarskrivande
Den gula regnkappan
Smicker tog på honom
Han hade känt sig så osynlig
på senare tid
Hon såg honom inte
Deras ögon möttes sällan
Hans ögon suktade efter hennes
likt en tiggande hund
Men hon hade alltid
någonting annat än honom i åtanke
Blind för honom och rationell
Det var nog därför han rest sig
lämnat lägenheten och irrat runt
planlöst på stan
Besökt puben där han stött på
henne med stort H
Hon som verkade ha ett helt annat
intresse för honom och lyssnat hänfört
Skrattat åt hans skämt
Delat hans berättelse om hur illa
behandlad han blivit därhemma
Förälskad hade han blivit och
den nya vänskapen hade byggts upp
steg för steg
Alltid där på krogen
Det hade varit nära
Mycket nära att någonting annat än
vänskapligt samförstånd uppstått
Om det inte varit för tanken på henne
därhemma
Hade inte regnet börjat smattra mot
tältdukens tak där på uteserveringen
Kanske hela arrangemanget hade känts
helt rätt
Nu var det något som skavde
Det här var trots allt inte rätt väg att gå
Nu var det plötsligt som om ”hon därhemma”
klev in under tältduken i hans fantasi
Iklädd den regnkappa hon burit då de
träffats för första gången
Den gula regnkappan han fortfarande
förknippade med henne och sommarens
åskväder
Han reste sig sa hej och vi får ses någon
annan gång
Hon som setat där mittemot honom
tagit sig tid och lyssnat förstod
Som hon förstått så många gånger förut
Att lyssna och förstå
för att sedan bli lämnad i sticket
hade nästan blivit en vana