De la belleza de su amada

No queda más lustroso y crystalino
por altas sierras el arraoyo helado
ni está más negro el ébano labrado
ni más azul la flor del verde lino;

más rubio el oro que Oriente vino,
ni más puro, lascivo y regalado
espira olor el ámbar estimado
ni está en la concha el carmesi mas tino,

que frente, cejas, ojos y cabellos
aliento y boca de mi ninta bella
angélica figura en vista humana;

que puesto que ella se parece a ellos
vivos están allá, muertos sin ella,
cristal, ébano, lino, oro, ambar, grana."

(på internet: "Lope de Vega Sonnets" (nr.21)
www.sbc.edu>lope)


------------------------

Min tolkning

Om sin älskades skönhet

Ej ses källans våta topp i sommarn´s
linblå djup så spegla sig i kristallin,
ebenholts minna så om röda vin,
ej bländverk smeka så sitt ljus i skarn

ej pyr i nattlig glöd så daggfrisk dag
da Capot´s ton i en bärnstens kåda
ej så vågat mima och ljuvt bedåra;
karmosina snäckor rodna av behag,

än i ögat i all anda, valvets mun
välvd av ljus, en båge av triumf
i mig min ängels min, invid och nära

där hon ej är är i allt alls inget
kristallinblå blomma kodar tinget
i allt hon håller kärt sjunger hennes ära.

(Jag kan inte spanska så jag har tagit hjälp
av en översättning till engelska, av
Aodhagan O'Broin, 1998 (Alix Ingber,
Professor Emeritus of Spanish, Sweet Briar
College), som också finns på internet adressen
jag skrev efter Lope de Vegas originaltext;
den engelska texten kommer direkt efter
Lope de Vegas.)

--------------------------

Lope de Vega (1562-1635), räknas som en av den
spanska "litterära guldålderns" främsta dramatiker;
han ses också som en framstående och representativ
poet för denna epok; ("Siglo de Oro" sträckte sig från
början av 1500-talet till slutet av 1600-talet.)

Några av hans mest kända diktsamlingar är:
"Romancero general" (1600);
"La hermosurade Angelica" (1602);
"Rimas" (1604);
"Rimas sacras (1614);
"Rimas humanas y divinas de licenciado
Tomé de Burguillos (1634), "...which is considered
his mastepiece and one of the most daring and
original volumes of poetry written in the
seventeenth Century."

Lope de Vega skrev över 1.500 pjäser av vilka
425 finns kvar i dag. Hans kanske främsta bidrag
var att introducera för sin tid radikala innovationer
i sättet att skriva och spela dramatik; något som
inspirerade en generation av spanska författare
att fortsätta att förnya det spanska dramat med
nya och friare former.

Jag vet ännu inte i vilken av Lope de Vegas
diktsamlingar sonetten finns, men så fort jag vet
så skriver jag det här.