Surrealistiskt dräglig är Nicklas min privata snickare, han hänger med kvackare och skribenterna i stan. Hans hammarslag dånar som afrikanska stammar, vilket frammanar bekymrade glober hos Nicklas. Han trallar iväg å nynnar på fyrdimensionella kärleksaffärer från hans ungdom!

Sju och en tredjedels natt senare när han sandpapprat iväg mitt botaniska drömfält, promenerar vi genom både artikulerade judar och hebreiska herdar. Under vår oändligt expanderande ocean doppar Nicklas sina ambitioner i de universella politikerna. här mitt på gårdsplanen i poetens fruktträdgård samlas modernistiska filosofer och motbjudande arkitekter för att passivt spela cricket.

Kvinnorna är systematiskt utplacerade för att med lätthet kunna transkribera åt deras lokala universitets förlag, kvackarna fungerar som servitörer då medicinska utskrifter levereras på silverfat till de utbrända sinnena. Poeterna föredrar att benämna församlingen till de akademiska heroinisterna, eller de pålästa pundarna!

Nicklas min bohemiska snickare blir besökt av 115 drömmar var natt, iklädd i morgonrock och diplomatisk folkdräkt dränker han sin trötthet med Heroinblandat kaffe! Kaffebryggaren är såklart specialbyggd å hans kök börjar snarare likna en kemifabrik. Frekventa ljudvågor rubbar nationens förmultnande sonarkapslar vilket göra operation helt under radarn!

Nicklas min alkemist förlängde idag flertalet kulörer till evighetslånga vibrationer, det märkliga slutsatsen var att rubinstjälkar började skimra bortom timmerfälten Nicklas har under sitt arabiska kaffe. När Nicklas äntligen avslutat sitt arbete kyssta han mig och Angela och ur hans vakuum glittrande ögon föll metylenblått stoft som fyllde marken med xantofyllets metalliska värme.

Nicklas min vän ljudade läten i frekvenser endast poeter kunde höra. Han myntade sina visioner av Linda.