Du valde att balansera
på den vita smala
linjen
Likt den akrobat
du var
När du plötsligt
vippade över
och förlorade ditt grepp
Och tyckte dej falla
genom världar
som ingen annan sett

Vi som såg på din
konstfulla men
svårartade akrobatik
Var hela tiden rädda
att det hela skulle sluta
med dej på ”lit de parade”
som lik

Men din resa var
ingalunda för dej unik
För många är ju ni
som till synes så konstfullt
bränner alla era skepp!

När vi andra ser på varandra
och säger:
-”Visst måste han väl ha varit knäpp?”

Vad var det du lärde
av detta
Vad var det du ville
förstå?

Att vägen framåt
är guppig och ojämn
Fast det visste du väl
ändå!

Liksom att livet självt
ibland tar vägar
som verkar omöjliga
för oss att själva
Att helt och hållet förstå