På natten finns ingenting
att förstå
ändå så grubblar
jag på hur det kunde
bli så
i sängen
på längden
med grubblarmängden
mitt i natten
tyst som katten
varför gjorde jag så?
och varför visade jag mig svag?
jag borde ha gjort si och så
och stått upp för mitt lilla jag?

i tankarnas värld vill
man saker förändra
men materian uppenbarar
sig nästan aldrig som
en dagslända
även på natten
i sängen med ett dammigt glas vatten
står världen solid, hemsk och
giftigt förädlad

jag flyttar massiva berg på dagen
vrider stora dånande klockan tillbaka
ångrar att tiden är slagen
som på natten håller mig vaken

jag somnar till slut
och finner trots allt en väg ut
men fattar ändå ingenting
av det som händer

lugn ...
bara lögn nu...
jag vill bara få lite lögn nu