Det sägs:

ett nu är ett ögonblick

ett ögonblick är ett nu

och ett nu är vad ögat hinner se

innan det sluter sig om sitt eget ljus

Det sägs:

ett ögonblick varar två sekunder

två sekunder varar ett ögonblick

eller mindre

eller mer

eller bara så länge du inte ser

Man säger sig se

man säger sig höra

man säger sig känna

det man inte vet att man vet

Man blinkar

man blinkar bort världen

man blinkar fram tiden

man blinkar tills ögat vattnas

tills ögat svämmar över

tills ögat blir en spegel

och spegeln blundar

Det sägs:

blommor hörs bäst när ingen lyssnar

vatten sjunger tystast i tystnaden

örten växer inte

men växer ändå

och på sin stam – utan ved, utan rot –

står den för sig själv och väntar

Och fåglarna?

Deras ögon

blå som vykort

glansiga som tid

de bär himlen i sig

men himlen vet det inte

De kommer med vinden

vinden som inte minns

vinden som bär på minnet

vinden som säger:

detta var, detta är, detta ska kanske bli

och mellan dem dröjer avståndet som ingen kan röra