Jag ser apor i fjärran som leker tafatt med Leonardo da Vinci i en snar gråt.
Djupt nere i vishetens brunn tacklas ishockeyspelarna med punktlig fäbless för Borgholms slottsruin.
Samtidigt som förr vänder jag mitt ansikte
mot Ingmar Bergman som knackar
på i mina drömmars köttbullar med kärlek.
Att alltid tänka positivt och optimistiskt
trots att det brinner i knutarna
på sedvanligt svenskt manér med
huvudet i sanden och arslets solfjädrar.