Föräldrar som är
likgiltiga gentemot
sina barn och gör
dom till medberoende.
Föräldrar som absolut
inte borde ha skaffar barn.
Psykopater och narcissister
som är mästare på att
styra och manipulera.
Familjer som är totalt
narkomaniserade av
sina mobiltelefoner, TV,
datorer och paddor.
Ett samhälle i förfall
styrt av politiker och
makthavare utan empati.
Speeden i samhället,
halva svenska folket
har sömnproblem.
Det är hela tiden något
i det yttre som ska göra
så att allting blir bra,
shopping, alkohol och
alla slags upplevelser.
Gud som bor i själen
är bortglömd och
förlöjligad.
Mobbning i skolor
och på arbetsplatser.
Misshandel i hemmet.
Mord, våldtäkter och
en rik flora av
psykiska sjukdomar.
Vill man leva i ett
sådant samhälle?
Vad gör jag på
den här planeten.
Jag är här för att
sprida kärlek och
sanning, jag är här
för att göra skillnad
genom att dra mina
strån till stacken.
Många tusen anställda
inom vård, skola och
omsorg är sjukskrivna
för de orkade inte med
den enorma stressen.
Det råder kaos och
anarki i samhället
inom många områden
och själen som skriker
efter kärlek, näring,
meningsfullhet och
bekräftelse.
Lugn och ro, avslappning,
dialog och återhämtning.
Människor som inte
förmår sätta gränser och
säga ifrån på skarpen.
Människor med så låg
självkänsla att den
inte är mätbar.
De självgoda, arroganta
och dumdryga personerna
som sprider sitt våldsamma
mörker omkring sig och
njuter i fulla drag.
Jag är inte ett dugg
förvånad att det sker så
oerhört mycket våld i Sverige
och jag tror att det
kommer att bli värre.
Djävulen älskar allt det här.
Men Gud och kärleken bor
inom varje människa.
Vilken sida vill jag vara på?
Vilken sida väljer jag?