Så föll det sig sålunda att den romantiske
drömmaren blev inkvarterad hos en änka
och hennes hund mellan tvåtusenåtta till
11 där han fann sig tycka mer om hunden
än henne och hunden även tyckte mer om
den romantiske drömmaren än om henne,
vilket lärde honom tycka mer om djur än
om människan och kan därmed instämma
med Mark Twain "Ju mer jag lärde känna
människorna desto mer tyckte jag om min
hund"men gränsen var nådd för änkan när
han ville släppa ut hennes hästar i det fria.

-