Text fr en kyrka i England fr 1692

Vandra lugnt i brådskan och larmet-minns
vilken frid det finns i tystnaden. Lev i sämja
med andra människor, så långt det är möjligt
utan att förneka Dig själv.
Härda din sanning lugnt och högt, lyssna också till
vad andra har att säga även dårar och ignoranter
har sin berättelse.. Om du jämför Dig med andra, kan
du bli bitter eller inbilsk ,ty det kommer alltid att finnas
någon som är bättre eller sämre än dig. Gläds åt det du
genomlevt och lärt av din livsresa på glädje och sorg.
Var Dig själv och var inte synisk inför kärleken, ty i jämförelse
med all strävhet, kyla och alla besvikelser är KÄRLEKEN evig
i sin enkelhet! Mottag sorglöst vad åldern bär med sig, uppge
utan bitterhet ungdomens attribut.
Utveckla din själsstyrka, så den kan bli ditt värn vid plötslig
olycka men plågas inte av fantasifoster.
Mycken ängslan föds ur ensamhet och leda. Behåll en sund
disciplin men var mild mot Dig själv. Du är ett barn av världs
alltet liksom stjärnorna och träden har du rätt att vara här, oavsett
om det står klart för Dig eller ej I gatularmet, i livets förvirring, förbli i
fred med dig själv, med all förljugenhet, sin möda och sina
skingrande drömmar, är denna värld vår lärotid!
Var aktsam, förbli och försök vara lycklig här och nu!