Det råder stenhård konkurrens
om att få en vårdplats inom psykiatrin.

Människor som kommer
till akutpsyk är tvungna att
överdriva sina besvär och
symptom, annars så riskerar
de att bli hemskickade till den
helvetiska hemmasituationen
igen med kolsvart ångest och
det obegripliga snurrande kaoset
och anhöriga och närstående
som är utom sig av oro och ångest,
och grannarna som får hinkar med
vatten hällda över sig av den sjuka
människan som inte är i verkligheten.

Det råder stenhård konkurrens
om att få en vårdplats inom psykiatrin
så det gäller att verka vara sjukast
inför doktorn som är så jävla trött
på sitt jävla arbete för att inte tala
om personalen på avdelningarna.

Varför är Sverige ett så pass psyksjukt
land? Är det något allvarligt fel på vår
livsstil och på våra attityder?
Suicidtalen skjuter i höjden, är det
någon som vet vad det är som pågår?
Kan det vara så enkelt att det fattas
kärlek och medmänsklighet?
Min grannkvinna har varit psykotisk
en tid och går bland grannarna och
pratar gallimatias och uppträder
allmänt störande. Tycker verkligen
psykiatrin att detta är OK? De har lagt
ned en klinik med 14 platser på en ort
norr om stan, och då blir det naturligtvis
ett hårdare tryck på avdelningarna här
i Örebro. Sverige sägs vara ett
välfärdsland. Ska psykiatrin då vara så
här undermålig. Folk som blir nekade
vårdplats och åker hem och tar livet
av sig. Psykiatrin kan inte bli mer
dysfunktionell. Samhället kan inte
bli mer svikande. Nu Klara så måste
du överdriva hur dåligt du mår för
annars så skickar doktorn hem dig
till isoleringen och den kolsvarta ångesten.

Varför man blir psykiskt sjuk i det här landet?
För att det råder så förbannat taskiga attityder.