Aftonrodnaden glöder som en mjuk eldröd söm,
en brinnande horisont som svetsar fast himmel
och jord med varandra. Sammanvävda de vandra
likt tanke och kropp, likt en gigantisk himlakropp.

Och här sitter jag med fuktiga kläder som klibbar,
njuter av kvällens smekande, svalkande vindar
mot min panna, kind och öronsnibbar. Jag känner
kvällsvibbar när hon målar skogen med liv och sång
med försiktiga penseldrag hon pustar tills de svajar.
Jag ser träden dansa till toner av skogsvindsackord.

Skogens svarta siluetter bär nu sin nattblå nattmössa
med stjärnor på, sömnens grusiga väg finner mina ögon.
God natt underbara Juninatt, god natt.