Dikt av Julia Engström.

Alla färdas inte i stora stim.
En del väljer sina lagspelare noggrant.

Redan på dagis börjar det.
Den som inte trivs i grupp döms ut som udda.

Jag var en sådan. En ensamseglare.
Jag stod för mig själv i dockvrån och bäddade mina dockor.

I varje tänkbar jobbannons söks det en supersocial teamplayer som är bra på att samarbeta.

Den som spelar solo har andra talanger. Jag faller inte för grupptryck och är bra på att arbeta självständigt.

Min motvilja att följa strömmen har kostat mig mycket. Jag har alltid känt mig lite annorlunda och skolor är ingen bra plats för de som sticker ut.

Det är först nu på senare år jag har hittat min flock. Även jag gillar gemenskap. Jag vill bara välja den själv.

Livet är hårt för ensamseglare.