Vi låter vinden förvandlas
till ett själsligt krematorium
värmen som transformerar allt till stoff

Dina ögon vilar på de brända barn
vars drömmar svävar lätt
längs med sciroccons rörelser

Håll andan under jordens rotation;
låt dig svepas med i den ständiga
deaccelerationen
som leder till stillhet

På bergets kant
förgås du av granit
insuper verklighets uthållighet

Vi skiftar i färg
ett plötsligt uppsving;
en stram påminnelse
om den omgivande faktorn