Ett torn av porlande vin väller ut över världen
referensramar som får oss att svaja
det handlar om numerologi i sin renaste form
den galna leken med ord som strålar

En stjärnas mjukhet för våra öron
ett vakuum för våra smekningar
en natt som blötlägger allas våra kinder
pressar samman kotornas falska fredsförhandling

Trubaduren plattade till sin näsa med ett löfte
sjöng för sig själv, till sin död
den store Faust med sitt tickande fickur
världen skälvde under de pompösa föresatserna

Det börjar här;
vackra kravatter med karmosinsken
det som förgyller vardagens gråa ok
släpp hämningarna och ge efter, futila försök till sanns

Mät dina tankar i ar
låter som kylskåpets trygga slowdance
båten går på grund när kaptenen är där
tre gånger klämtade klockan på chans

Vi tänjer ut oss till skuggfigurer och svälter med flit
fyller cellstrukturer med banala floskler; lim, palsternacka med tråg
genomför evolution av den högsta graden
tårarna dragna och redo för död