Tröttheten som en hinna
över min kropp
ögon av glas
tankar som vibrerar i gråskala

Andedräkt av klarsynt aceton;
muskler vars spänning
förvrider mina tankar
med bokstavlig tydlighet

Det är uppblandad hypermani
med sömnlöshetens overksamhet;
en sengångare i varande
på väg mot trettionde timmen

Om jag ändå kunde producera
hallucugent odlade drömbilder
drivna av den meningslösa dynamon
kopplad till nervcentralen

Inse och känna det obestämt upphängda;
riva allt papper i tusen biter
och strö orden
längst med mina tårars flod