De skenheliga människornas fegskiterier. Egoismen är en tung och underbar drog.
Människor som aldrig har blivit vuxna och som tror att man kan bete sig godtyckligt hur som helst utan att det ska ha några konsekvenser.
Jag går förbi de människorna, de som frågar vad gör du istället för hur mår du?
Patetiskt. De som inte har fattat att livet faktiskt är på allvar och att deras vägval kommer att innebära konsekvenser.
De skenheliga trygghetsnarkomanerna djupt inpräntade destruktiva gamla mönster.
Men det sitter inte i ryggmärgen utan i huvudet. Svårt att vänja sig vid sig själv. Svårt att vänja sig vid sig själv, skrev Gunnar Ekelöf och sade någonting sant. Livet får inte vara en status quo rondell som kör runt i år efter år. Livet är att lära sig saker, komma till insikt och att växa och utvecklas. Egoismen är en tung och underbar drog, men vad leder den till? Tomhet, ödslighet och meningslöshet. Att vara en sann och kärleksfull människa i det här samhället innebär att gå genom tuffa prövningar och svårigheter. Vem vill jag vara? En härligt god människa eller en skenhelig ego bluff?