när jag kom fram till Örnsberg så tog jag rulltrappan upp till utgången, några svartklädda killar i 20- årsåldern satt på det lilla torget och rökte, en kvinna med sydamerikanskt utseende stod med sin barnvagn och tittade in i ett skylfönster, jag gick genom det lilla centrumet och tog backen upp till E´s fastighet, när jag öppnade dörren var jag noga med inte släppa ut katten, hon satt innanför dörren och jamade när jag gick in, jag ställde resväskorna i hallen och gick in köket där jag drack ett glas vatten, jag tog upp posten som låg innanför dörren och la dem på köksbordet, E skulle vara kvar på jobbet i några timmar till, rummen stod stilla i lägenheten, som om de var sovande, väntade på något, min organiska varelse kontrasterade mot den stela atmosfären i vardagsrummet, jag tog upp datorn från väskan och satte mig i soffan, jag hade lite kvar att göra med annonserna som snart skulle ut, det var annonser för ett nystartat techbolag som byggde analysverktyg till telekombolagen, jag arbetade med en bild med tre kvinnor som stod utanför en skidstuga i alperna, jag hade gjort bilden svartvit, men glaset i deras skidglasögon hade samma färger som i originalbilden i färg, på så sätt förstärktes deras glada sinnesstämning, jag tyckte mig kunna ana spår av E´s doft i lägenheten, om det var doften av hennes schampo som hade dröjt sig kvar i köket eller om det var hennes dyra hudlotion, jag tog en öl i kylen och satte på musik på sonoshögtalaren som stod i fönstret, det var inte lika ljust ute nu som det var innan, 60-tals huset på andra sidan gatan var smärtsamt brunt, i ett av fönsterna längst upp lyste en lila lampa bakom en tunn gardin, när jag jobbat ett par timmar så hörde jag hur det rasslade i dörren, E kom in i hallen i sin långa, mörka rock och sa hej, på något sätt kändes det alltid som något nytt att träffa henne igen efter en tids distans, jag vande mig aldrig helt vid hennes gestalt, det var smärtsamt men samtidigt behagligt att bara träffas varannan vecka, när den andra bevarar sina konturer, när den andra bevarar en gnutta främling i sin gestalt, vi kysstes och E satte sig bredvid mig i soffan, hon frågade hur resan hade gått, jag klagade lite på att tågen varit försenade som vanligt, hon berättade om sin dag på jobbet, om nedskärningarna på redaktionen, om att nästan alla som jobbade frilans hade fått gå, hon hade en dubbel hållning till sitt jobb, det fanns aspekter av hennes jobb som hon fortfarande tyckte om, men mycket som hon hatade och hade tröttnat på under åren, alla tidiga morgnar när hon gick upp klockan 04 för att ta en taxi till redaktionen vid centralstationen, den ständiga pressen och alla deadlinens att hålla när de sände nyhetsprogram, jobbet fick inte henne att känna sig levande, det stimulerade inte hennes känslor på samma sätt som när hon var yngre. hon funderade på att börja jobba deltid men hade svårt att få ihop det med ekonomin då. hon frågade vad jag gjorde och jag visade henne bilderna som jag jobbade med, vi drack en kopp te och hon kröp upp bredvid mig i soffan, hon sa att hon hade längtat efter mig, jag drog handen genom hennes ljusa hår, vi satt tysta i soffan några ögonblick, som för att smälta det faktum att vi var återförenade, jag kände hur blodet strömmade genom kroppen,  det hade började mörkna utanför fönstret, en skata som landat på balkongräcket gick fram och tillbaka några gånger innan den lyfte igen, av någon anledning så kände jag en diffus sorg i bröstet där jag satt bredvid  E i soffan, på kvällen hade vi bokat bord på Magnolia vid Mariatorget, det var ett rätt litet ställe med östasiatisk mat som vi ofta var på, på restaurangen skulle rum och tid krympa till en liten bubbla, ett hölje som stängde ute tillvarons vedermödor, vi låg i soffan i någon timme innan E gick upp för att byta om, det lila skenet i fönstret på andra sidan gatan hade slocknat, jag tog en öl och satte på The Cures ”Pornography”, kalla höstvindar drog fram över gatorna, Stockholm var som ett stilla fartyg; en mörk skugga av elektriska impulser, jag drack min öl och lutade mig in mot värmen,