Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Det måste finnas ett hopp

Jag var en gång 5 år
Då var jag så orolig
att fröknarna ringde min pappa
och pappa kom med sin bil
Och hämtade upp mig

Jag var en gång 5 år
Nu är jag inte längre det
Men oron är kvar
fröknarna- borta
Och det kommer ingen pappa
med en bil
Som ska hämta upp mig

Det finns tårar som faller
just för sådana känslor
just för sådana bilar
just för sådana pappor
som aldrig kommer

Det finns ångest som domderar
Just för sådana tankar
att jag är ett barn
i vuxenkropp
iskallt hängande mot det som va?

Och visst ska det finnas ett hopp nu?
det får inte finnas slut utan hopp
för jag har använt alla tårar
jag har skrikit i all ångest
Och som ett barn
faller jag
och frågar
lyft upp mig?
Lyft upp mig
och släpp mig aldrig
någonsin igen.




Fri vers av max andreewitch
Läst 51 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2023-12-11 16:26



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

max andreewitch
max andreewitch