Den sanna tidens livsform skänker kreativa livsformer, jag är en av dessa. Det som händer i den tidiga nutiden kommer från och med nu ge mig all kreativitet till att skapa det jag önskar bära med mig i mitt nuvarande liv.
Att begripa detta skakar om livets stora visdom som jag en gång trodde jag bar inom mig. Men idag vet jag att det finns så mycket visdom att hämta och för varje dag blir jag visare. Andetagen som jag kan påverka spelar toner och jag kan komponera nya melodier. Vägen mellan mitt förnuft och chansen att uppmana slumpen kommer spegla mina känslor.
Den som jag ser skapar, påverkar yttre omständigheter och observerande kan jag numera se att allting är underbart och exakt. Kärnan till universum är en nyckel och den nyckeln är kärlek.
Kärlek är mångsidig så uppenbar och så kamouflerande. Jag väljer att se kärlek i varje skeende form. När någon stirrar mig stint i ögonen så ser jag individens respekt, rädsla och sköld som endast sker som kärlek till individen själv. Jag ser den individ som talar i svart endast be om kärlek.