I Gustav V:s sovgemak står de gröna fiskarna i stram givakt nyss anlända från en annan tids svarta paradis. Det är aldrig som att hopp kom och som i en blixtrande riksdags kyssar av en hänsynslöst brutal ensamhet. Jag köpte en ändlös natt men fick en skrattande hjärtattack.
Trolldom i en för trött kostym och kärleken som har sprungit vilse i en tid som sakta förvandlas till en smart samling hungriga fötter. Själen som kämpar för att vakna upp
ur en telefonkiosks uppjagade drömmar av dansande abbonenters väntan på en ståndaktig fri vilja. Jag har inte gjort något
fel med mina varma ögon gröna som havet.