Ord mod det stod klart i raket sköts allt snett. Rätta virket i skiktet av skiftningar, mera minnesrymder i ögats vita skuggor. En fluga landar säger hej hur är det med dig, småler åtstramad med en touch av passé miner. Ett hinder öppnar mindre slirade små skapade utåt rapade liniment. Ett gelé liknad massa dags att kasta bort vart for vi med fast skottad över en ny inre sanningskontrast. Jämna underlag sopar negativt överenergi, medan ljust öppna gångar sjunger i sånger. Lindas runt jämna marklaggar i öppna sagofigurer. Barmark eller snöiga stjärnformer i flingornas extraknäck. Tuggmotstånd segrar i neutralt banade banor i riktningen sekreterarens inre eldiga luftfigurer. Nedtecknat och modigt noterat av med en liten pytteliten prick i etern också kallat kluddpoesin.