I och på seså låter ett två stå på i alla ord, skakar av fria under.
Några små stunder, lagom lätta sekunder.
Genast formar en linslus detta inre orkande orkanen, fyllnaden lite mera krafter.
Svingar lättare mot platta kalla underverk, ses vi i höjden på minnesluckan?
Kliv framför det bakominre intresset att måla ord, så allt består tryggt fast.
Jagas emotionellt längre in i underbarhetens föredömen, en liten chans blir sann.
Där vore underbart lika med flödesfarter, oket sommar med mindre stress.
Allting ombesörjs ovan där, egentligen inget misstag byggd i himlavalvet.
Nutiden speglar kontexten av ett lindat möte, med mitten på cirkelns åter slutning av tankebredder.
Kopplar i tvärt abrupt och missade sundhetskval, lite större ord på ett sammantaget mindre lämpliga bruk.
Hoppla med moppen till en soppa kryddas i örats alla inre gångar, spännvidden av ekolodräta stim.
Säg inre vetorättigheter och allt blir virrvarrets metodiker, sagt och levererat.
Höjden i sinnet, letar efter mera kraft att skapa i ord.
Poesins lyriska efterklanger, lindas med ton och minnessvajande kärlekssymfonier.
Allt behöver inte vara perfekt, i denna kamouflerade tidstillfällighetsintervall.