Av Julia Engström.

Vild och hejdlös fulgråt med strängar av snor.
Det är i det nakna och fula som kärleken bor.

Livet är inte skratt, solsken och en snygg bild.
Verkligheten är rå, brutal, och stundtals vild.

Vi ser bara välputsade fasader och hundrawattsleenden.
Främmande från människors riktiga liv och skeenden.

Jag blir så evinnerligt glad när jag ser ett hjärta glimta fram.
När någon talar utan att gömma sig bakom ett färdigt program.

Vi är ju alla små och sårbara ibland.
Så varför inte ta den andres hand.