Solens strålar av kärlek kommunicerar som aldrig förr och nu är min resa till framtiden redo att ösa ut sinnesfrid. Jag har lärt mig att sorg gör mig hel. Den sänker mig i sin ankomst men stärker mig på min resa om jag tillåter den att visa sitt fulla jag så jag kan förstå dess existens. Det finns mängder av positiva rörelser som kan underlätta mina utvecklande initiativ och den största är den inre balans som få mig att generera nya krafter i mitt liv. Mitt minne är levande och svaren kommer inom sekunder, minuter, timmar, veckor och år. Ett nytt mirakel förde in mig i denna värld, som en sörjande professor som kan leverera sin del av alla fantastiska budskap in i världens nya underverk. Tanken sprider sig över denna reservplan som mina nya sinnen är ämnad att uppfatta, ett heligt alternativ som lägger mig till sitt hjärta och skriker smärta.

Ljuset i detta ögonblick ber om lov att komma upp över ytan, genom att få tillåtelsen i flera smärtsamma stunder, så kan jag ömt balanseras över den tillåtande nivån i det renande vattnet. Min kropp kan acceptera dessa fysiska omställningar och min ande ger alltid stöttning då ett lärorikt innehåll presenteras i form utav förlåtande framåtanda. Synen mellan de bakomvarande ögonblicken och nuet, ger mig en balans som all smärta i världen inte kan distrahera. Mitt inre öga tillåter alltid mig att uppfyllas utav ett sörjande arbete. Ger min stora värld detta löfte, med inre balans så släpper alla yttre påfrestningar i lättja och smärta omvänds inombords till enklare tankar av de sköraste former till helhet. Min största produktivitet i livet är då jag finner ro att andas ett tomt minne närmre morgondagen, vilket betyder frid och kärlek till mig själv.