Bland mina nära o kära.
För att inte oroa Känslor man Gömmer.
Att få ett bra/normalt liv är något om ja drömmer.
Nu innan jag skriver ner dessa ord o hjärtat tömmer.
Försök hålla er öppensinnade. Så ni inte glömmer.
För vem är du som dömer?

Vad vet du om kvarter där Själen är lättsåld
O det utövas gatuvåld?
Lyssna B.
Du är ingen G.
Du har aldrig behövt använda ett alibi.
Eller varit runt Folk som döljer sin Dolk
Vars näser rinner som en Allergi.
Känna killen som alltid har "nya" Grejer.
Se hörnet med Olycksamma nya tjejer.
O ingen hjälp får dom så Staten säger.....
"Den olyckliga gruppen som inte har rättigheter är FÅ"
Nå? Man önskar man kunde få Naivitet som hos få.
Så
Vad händer när dessa "FÅ" inkluderar dig då? Åh!

Tro mig att hamna i helvetet är inte som i Religioner.
Utan det är när man misslyckas med sina Livsambitioner.
Sitter med tankar denna kväll.
Det går runt som en karusell.
För tre år sen gav man en kille en o annan smäll.
Över egentligen en "bagatell".
O nu är det dags igen o vistas i en cell.
Kriminalvården aka Sveriges sämsta hotell.
Vi är enbart statistik som nummer på en tabell.
Ord skarpa som en skalpell.
Smärtan är exceptionell.
Särskilt för de påverkar mina nära som står där helt Emotionell.
För att inte tala på om katastrofen som är finansiell.
Slutet på dessa vargatider är inte visuell.
MEN tanken att det blir bättre är essentiell.