Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Tankar från en utekväll som slutade med sand.


Sand

Len som sand, det var han i mitt grepp.
Hand i hand, bland folk som oss inte känner. Vi är inte för varann.
Jag hade gett dig en chans om jag kunnat.
Sättet du uttrycker dig på, och hur du ser på mig.
Jag är en ny person för dig.
Jag är också ny för mig.
Vi blandas som gin och tonic.
Se på mig vännen.
Jag har aldrig glömt, oavsett hur mycket jag druckit.
Jag kommer ihåg varenda blick, varenda hand och hur du lutar dig in.
Ute står du tyst och kall.
Osynligt flätat stål håller oss isär.
Jag lovar att inte säga nåt.
Men dörren slår upp och vi trillar in i hallen och faller ner i mjuka moln.
Det är tusen färger och svart på samma gång.
Fönstret står öppet fast luften är som is.
Jag simmar i en öken med varm sand.
Om mitt hjärta hade en tunga skulle hon säga allt vad hon känner till dig.
Jag tvekar men ger efter och somnar.
Sanden är len och omger mig.
Sen finns inget mer att minnas.




Fri vers av JSepha
Läst 61 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2024-04-07 16:18



Bookmark and Share


    Kosmopoliten
Spännande läsning.
2024-04-10
  > Nästa text
< Föregående

JSepha
JSepha