Jag vill
ständigt
vidare
till
något annat,
något
oklart
något
grumligt och diffust

Kanske vill jag bara ligga på min soffa & lyssna på Winnerbäck, Cornelis, Dylan och andra ljuvligt poetiska röster
Kanske är jag inte mer komplicerad än så.

Är det, det lilla i tillvaron
jag alltid sökt?

Slingorna, orden, känslorna och Poesin i vardagen.

Minnena de jagar mig
hemsöker mig
stannar kvar och
biter sig fast

Framtiden & nuet
sköljer över mig.
Ja, oss, alla egentligen,
utan undantag.
Vi slipper inte undan.

I mångt och mycket är det
bara en stor dos av ingenting.

Det är lättjan och valfriheten
Finns det en sådan plats?
Det är dit jag vill.