Inget är som förr
Jag sänder ett brev till mina föräldrar som kommer tillbaka oöppnat
Det kommer inte ens tillbaka
Jag letar efter tecken på gatorna där jag bodde
Jag känner igen banken
Jag letar efter meddelanden från nån jag kände, nån som bor i Amerika
Jag längtar
och gråter

Min far promenerar omkring i blå overall på gatan
Det är inte ens han
Min far bor i Lund, där har han långa lugna dagar
Vad vet jag om min far
Han reser till Köpenhamn

Jag promenerar omkring på gatorna i min hemstad
någon känner igen mej
Staden har bytt ansikte
staden har bytt namn
Jag promenerar omkring på gatorna i min hemstad
Jag har inga föräldrar
Jag är ensam
På gatorna i min hemstad rusar vilda hundar
barn skriker
och leoparder
I min hemstad kan man aldrig va´ säker

I Malmö min hemstad
skriker kvinnorna på gatan:
Våra män är döda!
Våra män kom aldrig tillbaka från kriget.
I min hemstad sörjer bödlarna sina offer,
spricker husväggarna i stora sköra sjok,
vandrar tigrar på gatorna
Där har ingen några föräldrar