Man kan stå i sin egen skugga som är liten och koncentrerad o trampa i den så att den blir skrynklig och geggig. Detta är omständigheten om ljuset faller rakt uppifrån.
Eller: Man kan belysa från sidan och låta skuggan sträcka sej ut långt och alla kan se skuggan och den är utspädd med ljus.
Man får helt enkelt fundera över hur man placerar sej i ljuset för att få det mörker man vill ha o även storleken på konsekvensen.
Det är bra att också titta på innehållet i svärtan, vad finns i det mörka?
Fråga dej sen: Är du stolt över din följeslagare eller tycker du illa om den?
Med nogrann planering kan du, om du vill, vara fri från din vän på natten, men när solen går upp kommer din kamrat tillbaka och ni behöver samarbeta.
Prata igenom saker, komma fram till hur ni skall ha det, ha förtroende.
Försök att komma ihåg att du behöver aldrig någonsin vara ensam.
Du kan placera dej med ljuset i ryggen för att få skuggan framför dej och vännen kan leda dej till nya platser.
Du får njuta av att bara följa med.
Följa den svarta oregelbundna fläcken som du först försökte trampa ner under dej.
Om du lyfter upp fläcken ur dyn, tvättar av den och pysslar om den, då blir den ditt skydd av underbart mörker.
Detta oformliga, kletiga stycke som är du själv.
Fram till nu.