En kakafoni av bokstäver
hamrar på balkongräcket

Svärmar av sorg trummar stint
För att finna bo
finna mitt bo
Vilsamt sårigt sköte

En trivsam grogrund
för allehanda melankoliska
undertexter

Forsens raseri lämnar ett obesvarat eko
mellan tak och golvplank
Väggar i fryst mellanakt

Som om ett vakum hade kunnat rädda (oss)?

Du på mitt olevda fjäll
väntande, spänt
ögon lyssnande
öron seende
mot molsvart rymd

Skallen från rastgården väckte oss inte
det var tystnaden