JAKTEN PÅ IDENTITET

Din identitet
är inte det
något du vinner
och uppfinner

när du betraktar
sjömannens trädgård?
När du föraktar
stadens innergård

är dagen ännu kort
och du längtar nog bort
till någon annanstans
till något som ej fanns

i den varma asfalt
med sin ensliga gård
där allting är iskallt
och drömmen blivit hård

Här förloras identitet
i en förstelnad sörja
av sjuklig vilsenhet
som får dig att börja

betrakta och leta
det sanna i ditt vara
som kanske kan reta
den där uppenbara

och onda tron
vars fula ton
gör asfalten het
och din identitet

till en innergård
som är dömd till vård
Du vill dock finna flödet
till det verkliga ödet

Sjömannens trädgård
är allt annat än hård
Den är oupptäckt
och ännu ej väckt

Den är den bästa vägen
i de allra flesta lägen

Men inte finner du det
som kallas identitet

För den saknar alltid boning
och söker aldrig försoning

Men hur som helst
vill du nog helst

möta dig själv i livet,
i den djupa tystheten,
det som är oskrivet
och den där hemligheten

som nu är så uppenbar
och alldeles underbar

och det är just i det
jag känner identitet