när natten krupit in under borden

gömt sig för oss. Kanske är det då vi

ser dig glänsa- en del av ditt stofts 

mest lysande materia.En fåne iklädd 

högtidsdräkt som ännu drömmer. Bläddrar 

i en tidning. Dina tafatta händer kring vården, 

ihopnystade tåg av idiotiska arbetsgivare i 

denna del av världen. Skaran av högst intelligenta 

som skriker i kuddar och bugar på jobbet. Kanske är 

det ett helt tåg av anhängare bakom den lilla 

men stora boken jag glömde på mitt jobb. Ibland undrar 

vitsippan hur alla ord som döljs av riktigt vett har samlats,

vilka stenar de gömt sig bakom. Börjar inte jorden brista av all

ansamlat motstånd som sakta kvävs. Är det bara jag, några få 

som packat en resväska varje år sedan 1995 och inväntat

brisen av all dårskap i den svenska politiken? 

Donald Trump är ingen plötslig galenskap. Ett långt svar 

på något många döpt till mammon. Vitsippor talar inga språk 

och inga ord kan vävas till en bok utan en ansamlad rörelse 

mina händer stelfrusna döda. Allas händers lealösa samtid. 

Frågan är  redan besvarad. Alla väljer hyra före revolution 

i en tid där inga fallnät finns för medelklassen. Den stora massan bor 

redan tillsammans med Anna Batra i elefanternas nedrustade bakgårdar. 
Tillräckligt mätta, trötta och egocentriskt likriktade.