Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

MIGRATION

Vi såg dem komma,
de andra.
De slog sig ned
på våra gröna kyrkogårdar,
rev ned gravstenarna
och byggde hyddor av dem
ur vars mörker de
stirrade anklagande på oss.
Och vi,
vi
sänkte
blicken!
För vi var ju de starka
och de var svaga.
Så vi såg på,
vi såg på medan de högg ned
vår barndoms lundar
för att sälja veden,
hur de bytte ut våra ortsnamn
och trängde ut vårt språk.
"Vi har ingen annanstans
att ta vägen", sa de
och öppnade sina stora röda gap,
vädjande åt oss att mata dem,
att oavbrutet mata dem.
Och deras spott stänkte
i våra ansikten.
Och de högg ned vår barndoms lundar,
våra heliga lundar,
för att göra dem lika
den öken där de kom ifrån.
Vi hade lätt kunnat hejda dem,
istället applåderade vi taktfullt
deras framfusighet,
deras framåtanda!
välkomnade med öppna hjärtan
deras kalla hjärtan,
deras primitiva stendyrkan,
applåderade med en sneglande blick
på varandra hur
demontron
vann inträde på våra universitet.
"Allt de gör hade vi kunnat göra",
sa vi oss och
smålog själva
när de skrattade åt våra fäder,
när de vandaliserade statyerna av
våra främsta hjältar
och högg ned vår barndoms lundar,
våra heliga lundar.
Och vi matade deras röda gap
tills allt grönt var borta och
själva jorden vandrade bort
från landet och
vi var främlingarna utan någonstans
att ta vägen,
och överallt dit vi kom
mötte vi nu de svaga.
De ställde sig bredbenta framför oss
och hejdade oss,
bad om våra papper,
frågade var vi kom ifrån
och förnyade sedan sin vildsinta vädjan.
Skäms! vrålade de,
ni har sparat en varm plats åt era barn!
Och de sträckte fram sina händer
och sitt röda gap.
Och det fanns ingen utväg,
inget sätt att kämpa emot längre.
Med de dödas förbannelser ringande i öronen
klädde vi av oss våra kläder
och klev nakna ut i regnet,
där vi gjorde oss beredda
att offra vår avkomma!
För de svagas skull,
för de hemlösa och fördrivnas skull.
Och medan äggen föll
i tusental ur bona
som ett vitt regn,
upprepade de hela tiden:
"Vi har ingen annanstans att ta vägen.
Vi har ingen annanstans att ta vägen.
Kan ni klandra oss
för att vi vill vårda oss om våra barn?"




Fri vers (Fri form) av Paulie
Läst 31 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2024-11-14 20:34



Bookmark and Share


    Paulie
Dikten handlar om hur de bofasta inte längre känner igen sig i sitt land efter en massiv immigration. Och om den självutplånande attityd och frustrerande aningslöshet hos de som kritiserar Trumps mur mot mexiko och Israels mur mot gaza, samtidigt som de inte säger någonting om Egyptens mur mot Gaza och därtill yttrar en stor beundran för Hadrianus mur och den kinesiska muren, vilka ju byggdes av samma skäl, för att hålla tillbaka barbarerna.
2024-11-16

  Jeflea Norma, Diana. VIP
Det är en hemsk stämning du beskriver mellan gamla migranter och dem nya.
Jag tror att poeter har stor kapacitet att förändra kulturmiljön, här i Stockholm ser alla upp till varandra och har artighetsfraser.
2024-11-15
  > Nästa text
< Föregående

Paulie