Jag ville säga en sak men då sa man att det fick man inte säga och så gav man mig ett annat ord att säga och då sa jag det ett tag för jag vill ju vara tillmötesgående och inte trampa någon på tårna men snart sa någon annan att det ordet använder vi inte längre så då fick jag lov att sluta säga det fast sedan visste jag inte längre vad jag skulle kalla det jag ville prata om som om det inte fanns längre men det gjorde det ju men ingen visste vad de skulle kalla det inga ord fanns för det mer och likväl var det aldrig detta jag ville prata om från början det var bara ett ord i förbigående i själva verket var det något annat jag ville säga men det har jag glömt nu så nu är det detta vi pratar om det enda vi kan tänka på ordet som liksom har satts bakom glas för att beundras på distans ett hejdat ord innefattat som en svart juvel i en sirlig omskrivning lika tabubelagt som sex och lika lockande ajabaja sa man till oss och det räckte för att vi skulle bli barn på nytt fnissande och viskande fula ord åt varandra i mörkret ja bara i mörkret när vi var för oss själva tog vi ordet i våra munnar vi sa n... n... neg... NEGER! Och vilken lättnad det var! åh åh! NEGER! Var det skönt för dig det var skönt för mig.