mina tankar vankar bortöver
förbi ängens vildvuxna tuvgräs
snärjs och fastnar bland snårvindor
nere vid ån

tiden ser jag som fallande kvällsljus
när mjölkörtsplantan mot horisontsol glider över i lila glöd     
i dunkel skymningssång
anas en spricka

knarrande bildas en glipa
blir till ett gapande slukhål
mina blånande frågor fyller gapet

där för att gro
frön i din jord