mitt och ditt ordlösa samtal
synfältets centrum
skymning jublar
penseldrag ur dag vi lämnar
medan längtan består
och vävs samman med
sammetstonat dunkel
medan valvets diamanter
och änglars kikhål blir till
över våra huvuden
älvfåran vårt tidur
visar upp sin vattenyta
månen tömmer då och då
blankblänkande silver
strålarna blir en väg mitt i fåran där
stillnaden försvinner
ändras
krusas
vågbrottblänk efter
vandringskängorna
vid vadstället virvlar vimmel
strandens grenar gungar till
borta är alla dimmors dans

med forsens nedströmsbrus
förenas bild och liv
då
smälter andetagen samman
tro på skapelsens nattro