ur sprickorna
i berggrunden
föds floden

jag söker mig
mot källan
min längtans mål

isen upptar utrymmet
vinterns sigill hinder
i beckmörkrets blindhet

lossnar så månstråle
från molnets rand

mitt ögonkast snuddar
belysta bergsskrevan

en droppe hopp glimrar till
figörs ur isens fångenskap
miraklets dolda identitet
blir oemotståndlighet
Din skapelsens ankare