Vad i vår värld
är inte ur svärtan
som sipprar ur
en rutten apelsin?

Frågade flickan gubben
genom sprickan i berget.

Han kliade sig i skägget
och såg ut över
spretiga städer,
skrikiga kyrkor,
sönderskjutna skolor
och sliskiga hav.

47 år, 1 månad och 3 dagar gick.

Slutligen öppnade gubben munnen –
rullade ut tungan, klibbig av
fruktsaft och syra, en väldoftande hybrid –
Citrus x Sinensis.

Flickan, nu en kvinna, andades in.

Minnet av barndomens myggbett
började klia mellan skulderbladen,
precis där hon inte nådde.

Och djupt i gubbens svalg,
där ord för länge sen gått förlorade,
kom då en helig gral –
en ryggkliare.

Nu förstår jag alltihopa!
skrek hon
så att måsarna dallrade i skyn.

Med måsskit i pannan
var hon precis som
var och varannan
sketen människa.

Sedan dog hon
smaklöst.