Fritt fall

efter en ångestladdad paus

ett hårt slag

Och pulsen fladdrar ängsligt

halsens ådror stelt spända

ångest speglas 

i hennes blå fönster

som suddigt söker av

omgivningen

Ät det nu det sker?

Tanken tränger sig igenom

hennes försvar

som rämnar i takt

med alla uteblivna slag

Sorgens sjöar

leder henne ingenstans

då skräcken skriker

för högt i alla hennes

tickande kamrar

Inget är så levande

som livets minsta mening

När hotet om nedsläckning

närmar sig

för varje slag

du dunk du dunk du.... DUNK du..........................................