Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Jag är rädd för dödens möjliga kommst.

Jag är rädd för dödens möjliga kommst.
I vilket ögonblick som helst kan medvetandet slockans som stearinljus utan luft, utan bakåtsikt på sitt levat liv.

All fakta visar till att döden är lik för-födelsen: tom, obefintlig.
Alla kroppens minnen, allt man har någonsin gjort, känt eller förstått - blir till inget.

På ett sätt är det ett mysterium. Att man finnas i första början. Sån tur, att sitt medvetande snabbt får brinna i universumets blinda omedvetna.

Jag är rädd för dödens möjliga kommst.
I fångst söker jag efter svar, som långst finner jag varans brist, på fullkomliga svar.
För jag är rädd för dödens möjliga kommst, för jag har inga svar.


Fri vers av Stig Joar Mikaelsson
Läst 127 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2025-03-28 00:51



Bookmark and Share

    Tidsljus_Timelight
"Det är en rädsla värd att undersöka. Vilka val kan man då göra medan man lever, om livet är ett och det enda? Att förlika sig med döden som faktum är svårt men viktigt för att kunna leva ett autentiskt liv.

Bra att ta upp sina rädslor i text. Allt för många ord ägnas åt flyktiga upplevelser."

Håller med Förnis.
Jag har helt slutat vara rädd för döden.
2025-04-01

  Maca
Det är en rädsla värd att undersöka. Vilka val kan man då göra medan man lever, om livet är ett och det enda? Att förlika sig med döden som faktum är svårt men viktigt för att kunna leva ett autentiskt liv.

Bra att ta upp sina rädslor i text. Allt för många ord ägnas åt flyktiga upplevelser.
2025-03-28
  > Nästa text
< Föregående

Stig Joar Mikaelsson