Liksom en vinternatt som faller utan en stjärna, föll jag för din kärlek. Förut fann mitt hjärta ett hem i sorgen, byggde murar runt förtvivlan, men kärleken du gav gav min själ ett hem jag kallade hem. Ett ögonblick, ett minne och ett liv för evigt, den tröst du fick mig att känna gav liv åt drömmar jag aldrig vågat drömma förut. Tårar jag aldrig vågat fälla förut finner hopp med regnet, för bara Moder Jord känner den djupa, djupa längtan i mitt hjärta.