Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Diktaren och ängeln vid Rosendals trädgård 10/7-25.


Där ängeln inte föll utan landade

Vi står rygg mot rygg,
du och jag, vitklädda i solljusets trots,
du med hatten som skuggar blicken,
jag utan ögon, utan mun – men med ett hjärta huggit ur sten

Du lutar dig inte mot mig, men du vilar där,
i den tysta närheten som bara finns
mellan dem som sett det brända gräset
och valt att stå kvar

Ljuset är inte en dekoration.
Det är en protesthandling,
ett motstånd
Ett rop i tystnadens tonart
mot allt som ville släcka oss

Det vita är inte oskuld, det är resterna efter elden,
tvättat, buret, försonat
Fläckarna kommer ändå,
vi vet det båda

Men här står vi,
mitt i grönskans vildvuxna bön,
där stigarna kröker sig utan löften,
där ängeln inte föll
utan landade
För att någon kallade på henne
och någon annan stod kvar

Så vi står
utan att tala,
berörda av det osynliga uppdraget
Att vara i världen
Och vara världen
Varje dag ny




Fri vers av Tiomilaskog VIP
Läst 140 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2025-07-10 20:55



Bookmark and Share


  Dolcehalit VIP
Fin text! Jag gillar speciellt slutet " att vara i världen/och vara världen/ varje dag ny.
2025-07-10
  > Nästa text
< Föregående

Tiomilaskog
Tiomilaskog VIP