Jag återvänder till kvarteren där gatorna minns mina steg
där asfaltens sprickor följer samma mönster som då jag lämnade
och skuggan av husen faller med samma lutning över min axel

Jag känner doften av gammal sten och fuktiga källartrappor
hör portarnas trötta suckar när de öppnas och stängs
som om de vet att tiden alltid kommer tillbaka hit

Från sommarens barrskogar och vidgade horisonter
bär jag ännu vinden som rörde vid mig där ute,
den som viskade om andra liv och andra rytmer
Men här rullar klockorna långsamt igen
här andas jag i samma takt som staden

Och i varje steg jag tar på dessa nötta trottoarer
finns en hemlig möjlighet att förändra allt
Att låta vägen svänga där jag aldrig förr svängt,
att vända om när jag alltid gått rakt fram
För så länge luften fyller mina lungor
kan jag skriva om varje dag från början